Lameller & Pärlband.
Om hur Kvarngärdet förtätas och livet mellan husen.

Rosenbergs har deltagit i ett parallellt uppdrag om stadsutveckling i Uppsala, en förtätning av ett bostadsområde som ägs av Stena Fastigheter.

Uppsala förtätas kring de huvudstråk som leder in mot stadskärnan. Råbyvägen är ett av dessa stråk och den aktuella tomten ligger intill Råbyvägen strax nordost om centrum. I och med att bebyggelsen förtätas blir platsen mer stadsmässig, Råbyvägen blir en stadsgata – Råbygatan.

En viktig del av uppgiften är att integrera den nya bebyggelsen så att den liknar den befintliga och läker ihop de befintliga stadsdelarna snarare än att bilda en barriär emellan dem. Förslaget är att göra en nytolkning av den befintliga lamellstrukturen, långsmala lägre byggnader i nord-sydlig riktning placeras mellan befintlig bebyggelse och Råbygatan. För att förstärka huvudgatan kompletteras lamellerna med högre punkthus, de bildar tillsammans en varierad väv av olika typologier. Mellan byggnaderna sträcker sig balkonger med en glasskärm mot gatan som skyddar bostadsgårdarna mot buller. På så vis får varje lägenhet minst hälften av boningsrummen mot en tyst sida. I och med att byggnaderna är solitärer med mellanrum skapas genomblickar och kontakt mellan gata och gård.

Mitt i området, vid Råbygatan, ligger Kvarngärdstorget som utgör områdets centrum med busshållplats och möjliga butikslägen i bottenvåningarna. Här placeras även områdets förskolor för att aktivera platsen ytterligare, och ett högre punkthus markerar torget som viktig mittpunkt. Bebyggelsen kring torget i övrigt är låg och binder ihop de befintliga områdena, detta skapar dynamik i mötespunkten mellan befintligt och nytt.

Från Råbygatan leder smala tvärgator till Thunmansgatan, mot dessa tvärgator vänder sig balkonger, loftgångar samt entréer till lamellhusen som gör att ”gränderna” aktiveras av de boende.

De något upphöjda gårdarna bildar privata uterum för de boende. De kopplas via trappor och siktlinjer till Råbyvägen och Thunmansgatan. Sedumtak fördröjer dagvattnet och ger de som bor högre upp en grönskande utsikt. Förslaget redovisar två olika möjligheter för att lösa parkeringen, antingen i garage under gårdarna eller som markparkering. Planen är flexibel då exploatören kan välja vilka gårdar som har parkering under sig och på så vis få olika antal p-platser beroende på behov.